Under månaden ramadan varken äter eller dricker en muslim från gryning, när en tråd av ljus kan skönjas vid horisonten, tills solen har gått ned. Under fasteperioden ska man avstå från sinnliga njutningar då fastans grundprinciper har att göra med begränsningar eller återhållsamhet. Därför att utan begränsningar är sann kunskap omöjlig eftersom det är när vi kommer till slutet eller gränsen för en sak som dess sanna natur blir uppenbar. När ramadan markerar slutet på njutningar, eller införandet av en tydlig gräns för njutning, erbjuds en omisskännlig andlig lektion. Den utgör också en rening och en sorts offer, som liksom beskärning av träd, leder till förnyelse och nya krafter. På det moraliska planet ger ramadan en direkt förståelse för lidande och hunger. Denna begränsning ökar och stärker ens viljestyrka och självkontroll så att man kan ge upp dåliga vanor.

Fastan i andra religioner

Fastan är föreskriven i nästan alla religioner. Judisk lag påbjuder en årlig fasta under dagen yom kippur, försoningsdagen, och många ortodoxa judar kräver även att bruden och brudgummen fastar dagen före bröllopet. Många kristna fastar under påsken, den period av 40 dagar som Jesus fastade i öknen. Även buddhister och hinduer fastar.

Däremot är vissa religiösa tänkare som zoroastriska ledare emot fasta och hävdar att det inte finns något moraliskt värde i att avstå från mat.

Ibland söks personliga eller politiska mål genom fasta. I Indien använde M.K. Gandhi fasta både som en botgöring och som ett medel för politisk protest.

Varför muslimer fasta

Ett asketiskt inslag i livet är nödvändigt. Ingen religion är möjlig utan ett inslag av viss självförnekelse och asketism. För att kunna njuta av skörden av vad sinnena uppfattar måste man ibland retirera från sinnenas överflödiga intryck. Därmed är en viss återhållsamhet från det materiella som balanserar sinnena och öppnar själen inför ett andligt liv nödvändigt. En sådan form av återhållsamhet är den fasta som är obligatorisk för muslimer under månaden ramadan och vid andra tillfällen. Under fastan riktas avhållsamhet mot den sinnliga själen som Koranen kallar al-nafs al-ammarah. Under fastan tämjs denna aspekt av själen genom en planerad efterlevnad av dessa strömningar inför Guds vilja. Här kan den sinnliga själens längtan gå obesvarad när den fastande påminns om att hans fasta är för Guds välbehag.

Det är därför viktigt att en muslim inte bara avstår från mat och dryck utan även från andra sinnliga begär. Under fastan är den mat och dryck som tagits för givna under resten av året en ni’mah eller gåva från himlen. Fastan blir en sköld av renhet mot världsliga passioner när en muslim genom fastan väljer Guds sida över den materialistiska världen. Detta är anledningen till att profeten Muhammed (över honom vare Guds frid och välsignelser) tyckte om att fasta ofta.

När passionen dödas renas själen

Det är av denna anledning som ankomsten av den välsignade månaden ramadan hälsas med glädje. Därför att under denna månad öppnas dörrarna till himlen för de troende och gudomlig medkänsla sköljer över dem. De som fullföljer fastan i ramadan känner sig föryngrade och är beredda att möta ännu ett år med viljestyrka för att leva och agera i enlighet med den gudomliga viljan.

Vetenskap som talar för fasta

Vilka är de hälsomässiga fördelarna med fastan? Forskare har studerat fastans inverkan på kroppen och funnit att intaget av mat ökar kroppens ämnesomsättning. Efter fastan kan ämnesomsättningen bli så mycket som 22 procent lägre än det normala. Forskning har också visat att kroppen efter lång fasta tenderar att anpassa sig genom att sänka graden av metabolism. Efter fastan bör man därför börja äta successivt.
I några studier som utförts på fastande muslimer konstaterades att det uppkom en liten viktminskning både för män och kvinnor samtidigt som deras blodsockernivåer ökade markant. Andra parametrar såsom kortisol, testosteron, natrium, kalium, urea, totalkolesterol, TG (triglycerider) och serum osmolatity uppvisade inga betydande variationer.

En annan studie utförd för ungefär ett decennium sedan i Iran visade att sporadisk avhållsamhet från mat och dryck under cirka 17 timmar om dagen i 30 dagar inte förändrade de manliga könshormonerna, HPTA (hypotalamus-hypofys-tyreoidea-axeln) eller perifer metabolism av sköldkörtelhormon. Eventuella förändringar återgick till det normala fyra veckor efter fastan.

Dr. Jalila El Ati och hennes medarbetare undersökte¹ de möjliga effekterna av fastans antropometriska och metabola variabler hos friska muslimska kvinnor i Tunisien. De fann att det totala dagliga energiintaget var oförändrat medan de kvalitativa delarna av näringsämnena påverkas märkbart och att varken kroppsvikt eller kroppssammansättning förändrades.

I icke-muslimska länder bör läkare, särskilt husläkare och invärtesmedicinare, vara medvetna om förändringar av glukos och bilirubin under fastan.

Fastan ger ett långt liv

Studier på försöksdjur har visat att ett begränsat kaloriintag ökar livslängden, saktar in takten på funktionell nedbrytning och minskar förekomsten av åldersrelaterade sjukdomar. Mekanismen som styr effekten av kalorimängden är okänd men data tyder likväl på att cellulära funktioner förändras på ett sådant sätt att destruktiva biprodukter från ämnesomsättningen reduceras samt att försvars- eller reparationssystem förbättras av denna näringsmässiga manipulation. Studier på djur och människor tyder på potentiella fördelar med dietmodifiering, motion, antioxidanter, hormoner och deprenyl.

Fasta under amning

Effekterna av fasta och förhöjda värden av insulin och glukos på mängden mjölk och mjölkens sammansättning har studerats med glukosclampteknik bland helt eller delvis ammande kvinnor (som inte producerar mer än 200 ml mjölk per dag). Mjölkvolymen, glukoskoncentrationen, den totala fetthalten och laktossekretions takt påverkades inte. Slutsatsen är att bröstmjölksproduktionen är isolerad från de homeostatiska mekanismer som reglerar glukosmetabolismen i resten av kroppen.

I en studie som undersökte effekterna av en kortvarig fasta (72 timmar) på kvinnors reproduktiva hormonutsöndring och menstruationsfunktion drog slutsatsen att trots djupgående metabola förändringar, en 72-timmars fasta under follikelfasen, inte påverkar menstruationscykeln för kvinnor med normala cykler.

Fasta och tillfriskning

Studier pågår för att behandla allvarliga sjukdomar som osteoreumatoid artrit och astma där fasta används under en kort tid av några dagar till medicinskt övervakad fasta med bara vatten under 30 dagar för att hjälpa kroppen att läka sig själv. Det är känt att varken barn eller djur som en naturlig reaktion har en ovilja inför att äta när de är sjuka. Den som är svårt sjuk har ingen aptit utan äter bara vid uppmaning. Den svårt sjuke känner ingen hunger eftersom mat vid svår sjukdom går emot kroppens naturliga svar. Kroppen försöker alltid att läka sig själv. När patienten vilar och endast konsumerar vatten läker kroppen sig själv och fastan underlättar processen. Man kan bli beroendefri från kaffe, rökning, salta eller söta livsmedel genom fasta, eftersom fastan rensar smaklökarna och hälsosam mat börjar smaka bättre igen. Men insulinberoende diabetiker bör inte fasta eftersom ketos hos patienter med insulinberoende inte kan bryta ner ketoner och använda dem som bränsle. Friska människor använder ketoner (biprodukter av fettomsättningen) för att upprätthålla energiförsörjningen. För att spara på glykogenreserven begränsas glukos till det centrala nervsystemet, främst hjärnan. Istället för att ta glukos från hjärnan börjar kroppen bryta ner fettsyror i fettvävnader. Personer med icke-insulinberoende diabetes (majoriteten av diabetespatienter) kan förbättra hälsan genom fasta.

Fastan hjälper mot hjärt-kärlsjukdomar, artrit, astma, icke-insulinberoende diabetes, magsår och matsmältningsproblem, lupus och hudproblem (cystor, tumörer, och njursten). Fastan kan även ha en positiv inverkan vid rökavvänjning samt vid fetma.

Fastan under ramadan orsakar inga negativa medicinska effekter men kan däremot ha viss positiv inverkan på vikt och lipid metabolism.

Ibrahim B. Syed, 
Klinisk professor i medicin

1. Ökad fettförbränning under ramadan hos friska kvinnor: en adaptiv mekanism för underhåll av kroppsvikt. Am. J. Clin. Nutri. augusti 1995 [↩]