Visdomen i att amma har de som följer islam lärt sig genom denna vers:

Modern skall ge sina barn di under två hela år, om [föräldrarna] önskar en full amningsperiod.¹

Detta är ett koraniskt påbud för mödrar att amma sina barn under en period av två år. Detta påbud byggs på av de efterföljande orden ”om [föräldrarna] önskar en full amningsperiod.”

Låt oss nu se vad västerländska studier har visat i fråga om amning.

Flera epidemiologiska studier tyder på att amning minskar risken för infektion och atopisk sjukdom hos barnet. United States Surgeon General ifrån oktober 2000 lägger i Handlingsplan för amning² fram en strategi för att öka andelen ammande kvinnor samt tiden som de ammar. USA:s hälsomål för 2010 definierar bland annat:

1. minst 75% av mödrarna skall lämna sjukhuset ammande
2. minst 50% av kvinnorna skall amma vid 6 månader och 25% vid 1 år postpartum (efter födseln).

American Academy of Pediatrics rekommenderar att kvinnor som ammar under 6 månader och fortsätter att amma samtidigt lägger till avvänjningskost under minst ett år och därefter så länge mor och barn önskar.

Artikeln The Promotion of Breastfeeding Intervention Trial – A Randomized Trial in the Republic of Belarus som publicerades i Journal of American Medical Association³ anses vara en mycket omfattande studie av mer än 17.000 mödrar och barn som rekryteras från BB och polikliniker i Vitryssland. Det tydliga budskapet i denna studie är att amning, speciellt långvarig amning, påverkar barns hälsa, särskilt inom området för gastrointestinala infektioner och atopiskt eksem under det första levnadsåret. Denna studie bekräftar tidigare intryck av att amning skyddar mot akuta problem efter födseln, nämligen mag- och allergisjukdomar. Befintliga epidemiologisk data tyder på att amning skyddar mot barncancer, Crohns sjukdom och celiaki.

Ny forskning publicerad i The Lancet – British Medical Journal⁴ föreslår att barn som tar modersmjölkersättning får högre blodtryck än de som tar bröstmjölk. Forskarna fann att det lägre diastoliska blodtrycket var 3,2 procentenheter lägre i tonåren för de barn som fått bröstmjölk jämfört med de som fått modersmjölkersättning. Det högre sysoliska värdet var 2,7 procentenheter lägre. En förhöjning både i de högre och i de lägre värdena är ofödelaktigt. Omfattande studier av hjärtsjukedomar har funnit att om vuxnas diastoliska blodtryck sänkts bara två enheter skulle förekomsten av högt blodtryck sjunka med 17 procent och risken för hjärtsjukdom och hjärtinfarkt skulle minska med 15 procent. ”Det mest sannolika är att det finns något skyddande i bröstmjölken.”⁵ Studier under 1990-talet har vidare visat att bröstmjölk kan associeras med högre intelligenskvot och kognitiv utveckling. Anemi under tidig barndom kan däremot sammanlänkas med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning.

Bröstmjölk har visat sig ha många fördelar för barn, både under de första levnadsåren och senare i livet, som minskad risk för nekrotiserande enterokolit, atopi och infektion, och förbättrade kognitiv utveckling. Bröstmjölk innehåller ett brett spektrum av icke-näringsämnen som trofiska substanser och hormoner som ävem dem medför gynnsamma effekter.

Ibrahim B. Syed, professor i klinisk medicin

1. Koranen 2:233 [↩]
2. HHS handlingsplan för amning.Washington, DC:Dept of Health and Human Services, Office on Women’s Health, 2000 [↩]
3. JAMA, januari 24/31, 2001 – vol 285, no.4 s.413-420 [↩]
4. Vol. 357, feb. 10, 2001, s. 413-419 [↩]
5. Alan Lucas är medförfattare till artikeln tillsammans med Atul Singhal och Tim J. Cole [↩]