Gud säger i Koranen:

Och att Han har skapat de två könen, mankön och kvinnokön.1

Gud har skapat de båda könen men vi tillskriver varken Gud att vara kvinnlig eller manlig. Vi beskriver bara Gud som Hans profet (över honom vare Guds frid och välsignelser) har beskrivet Honom. Den huvudsakliga anledningen till att pronomenet ”Han” används för att benämna Gud är att Han själv har valt detta pronomen.

Det är också i enlighet med det arabiska språkets diktat på vilket Koranen har uppenbarats. Gud säger:

Denna [Skrift] är en uppenbarelse från världarnas Herre; ingivelsens trogna ande har stigit ned [och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna [och varna] på ren och klar arabiska.2

I arabiskan finns inget neutralt pronomen likt svenskans ”den” (den mannen eller den kvinnan).3

I det arabiska språket används ett maskulint pronomen om subjektet är okänt eller ospecificerat, eller om subjekt är i plural och både rymmer vad som är feminint och maskulint. Det behöver inte antyda maskulinitet och kan således användas utan att avse maskulint.

I motsats till detta avser pronomenet ”hon” på arabiska enbart feminint. Ett feminint pronomen kan inte användas i en annan kontext. Därav blir det uppenbart varför pronomenet ”hon” inte kan användas i fråga om Gud, då det skulle ange ett kön.

Och Gud vet bäst.

Källor:
Professor `Abd al-Wahhāb al-Turayrī, Allāh & the pronoun ”He”. www.islamtoday.com
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius.

Fotnoter:
  1. Koranen, sūrah al-Najm: 45 []
  2. Koranen, sūrah al-Shu`arā’: 192-195 []
  3. Inte heller på svenska hade ett neutralt pronomen använts för att beskriva något betydelsefullt. []