Islam.se - fakta om islam


Fastan

De flesta av oss som käm­par med vår vikt har expe­ri­men­te­rat med någon form av fasta; som att bara äta frukt, bara dricka vat­ten eller inte ha soc­ker i maten. Men vad många tyc­ker är märk­ligt, men sam­ti­digt också spän­nande, är att en hel nation, män som kvin­nor, gamla som unga, rika som fat­tiga, går utan mat och dryck från gry­ning till skym­ning under en hel månad — rama­daan. Vad är syf­tet med rama­daan för­u­tom för­kor­tad arbets­tid? Är det inte svårt att fasta? Är det inte bara ett till­fälle då mus­li­mer sover och fas­tar, knappt arbe­tar och äter, dric­ker och nju­ter hela nat­ten? Vil­ken är den sanna inne­bör­den av rama­daan?

Fas­tan har fun­nits i alla reli­gi­o­ner
På svenska bety­der “fasta” att fri­vil­ligt avstå från all eller viss mat, som ett iakt­ta­gande av en helig dag eller som ett tec­ken på sorg eller ånger.1 Denna praxis åter­finns i de flesta stora världs­re­li­gi­o­ner. I hin­du­is­men kal­las fas­tan på san­skrit för upa­vaasa. Fromma hin­duer fas­tar vid spe­ci­ella till­fäl­len som ett tec­ken på respekt för deras per­son­liga gudar eller som en del av en bot­gö­ring. De flesta fromma indi­a­ner fas­tar regel­bun­det eller vid spe­ci­ella till­fäl­len som vid fes­ti­va­ler. Under dessa dagar äter de inte eller äter de bara frukt eller enkel mat.2 För judar är dagen yom kippur (“för­so­nings­da­gen”) den sista av de tio ång­er­da­garna i måna­den tishri. Denna dag är det för­bju­det att äta, dricka, tvätta, bära läder eller ha sex­u­ella rela­tio­ner. Dess­utom för­bjuds arbete på samma sätt som under sab­ba­ten.3 Enligt Toran fas­tade även Moses (över honom vare Guds frid):

Och han blev kvar där hos Her­ren i fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter, utan att äta och utan att dricka.4

För kristna kato­li­ker är påsk den stora fas­te­hög­ti­den då Jesus (över honom vare Guds frid) sägs ha fas­tat fyr­tio dagar. Under det fjärde århund­ra­det fas­tade man sex vec­kor före påsk eller före den stilla vec­kan. Men under det sjunde århund­ra­det fas­tade man istäl­let fyr­tio dagar.5

I det Nya Tes­ta­men­tet kan vi läsa att Jesus (över honom vare Guds frid) fas­tade på samma sätt som Moses:

Under fyr­tio dagar och fyr­tio nät­ter åt han ingen­ting, och han blev till slut hung­rig.6

Uti­från denna kon­text säger Gud i Koranen:

Tro­ende! Det är en plikt för er att fasta, lik­som det var en plikt för dem som levde före er — kanske skall ni frukta Gud.7

Även om fas­tan i de flesta reli­gi­o­ner är en för­so­ning för fel begågna har fas­tan i islam som främsta syf­tet att föra den tro­ende när­mare Gud, såsom i den ovan nämnda ver­sen. Då Guds-medvetande är en för­ut­sätt­ning för rätt­fär­dig­het är beto­ningen på fas­tan stor i islam. Det är alltså inte för­vå­nande att när pro­fe­ten Muham­med (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) fick frå­gan: ”Vil­ken är den bästa hand­lingen?” sva­rade: “Fas­tan, för det finns inget som den.8

Det finns lika många nivåer av fasta som det finns nivåer av att vara män­ni­ska. En kor­rekt utförd fasta bör omfatta alla dimen­sio­ner av mänsk­lig existens för att ha den gudom­ligt avsedda effekten.

Föl­jande är några av fas­tans vik­ti­gaste nivåer:

Ritu­ell fasta
Denna nivå av fasta krä­ver att de grund­läg­gande reg­lerna upp­fylls som att und­vika mat, dryck och sex­u­ellt umgänge mel­lan gry­ning och sol­ned­gång under 29 eller 30 dagar varje år (rama­daan). Vid denna nivå gör man bara vad som krävs utan att lägga någon större vikt vid fas­tans and­liga dimen­sio­ner. Det är den mest grund­läg­gande nivån som måste upp­fyl­las men för att fas­tan skall ha en verk­lig inver­kan på den fas­tande måste fler nivåer upp­nås. Att bara fasta på denna nivå, om man väl­jer att följa ritu­a­len med­ve­tet och inte bara enligt tra­di­tion, räc­ker inte för att gyn­nas and­ligt, för­u­tom att ha under­kas­tat sig en gudom­lig anvis­ning. Såle­des kom­mer den ritu­ella nivån inte att rena från fel­ak­tig­he­ter som har begåtts.

Den fysiska nivån
Fasta på den “fysiska” nivån leder till att den fas­tande kän­ner hunger och törst när han eller hon fas­tar så som Muham­med (över honom vare Guds rid och väl­sig­nel­ser) gjorde. Pro­fe­ten Muham­med bru­kade äta en myc­ket lätt mål­tid före gry­ningen (suhoor) och en mått­lig mål­tid (iftaar) för att bryta fas­tan vid sol­ned­gången, sam­ti­digt som han nog­grant und­vek att fylla magen. Han rap­por­te­ras ha sagt:

Det värsta utrymme en män­ni­ska kan fylla är magen. Några bitar mat för att hålla en upp­rätt är till­räck­ligt. Men om begä­ren över­vin­ner, låt en då äta en tred­jel, dricka en tred­jel och lämna en tred­jel för att andas.9

Pro­fe­ten (över honom vare Guds frid och väl­si­genl­ser) bru­kade bryta fas­tan med några färska eller tor­kade dad­lar och ett glas vat­ten pre­cis före han bad sol­ned­gångs­bö­nen10. Denna nivå låter den fas­tande upp­leva hunger och törst och där­med utveckla sym­pati för sväl­tande som törs­tar i andra delar av världen.

Häl­so­för­måner
På den fysiska nivån påver­kas hjär­nans kemi­ka­lier (genom neu­ro­trans­mit­to­rer) som över­för infor­ma­tion och ska­par käns­lor. Fas­tan sti­mu­le­rar endorfin-produktionen (som är kopp­lad till våra käns­lor för väl­be­fin­nande och eufori) till att pro­du­cera mer endor­fi­ner. Detta lik­nar effek­ten av motion, fast utan fysisk ansträng­ning. Exper­ter inom medi­cin har också upp­märk­sam­mat att fas­tan på olika sätt kan ha en posi­tiv inver­kan på den fysiska häl­san. Under fas­tan för­bru­kar krop­pen koles­te­rol som ofta lag­ras i blod­sy­ste­met och kropps­fet­man. Genom fas­tan hålls krop­pen smärt och ris­ken för hjärt­at­tack mins­kar. Skill­na­den mel­lan den ritu­ella och den fysiska nivån är att den som bara fas­tar på ritu­ell basis kan äta stora mål­ti­der före och efter fas­tan och där­med inte känna hunger eller törst. Men om den fas­tande inte inför­li­var de andra nivå­erna kom­mer fas­tan enbart att vara fysiskt utmat­tande. Pro­fe­ten Muham­med (må Guds frid och väl­sig­nel­ser vara över honom) har sagt:

Möj­li­gen är det så att den fas­tande inte kän­ner något annat än hunger och törst av fas­tan.9

Sex­u­al­drift­ni­vån
I dessa tider när media oav­bru­tet anspe­lar på sex­u­ella begär för att mark­nads­föra och sälja pro­duk­ter är för­må­gan att kon­trol­lera dessa begär en merit. Pro­fe­ten Muham­med (må Guds frid och väl­sig­nel­ser var över honom) sade:

Ung­do­mar! Den av er som kan gifta sig, låt honom göra det för det tyg­lar ögat och köns­drif­ten. Den som inte kan gifta sig bör fasta då det är en sköld.11

Genom att begränsa sig till sex­u­ella hand­lingar som är tillåtna blir det lät­tare för den fas­tande att avhålla sig från för­bjudna sex­u­ella hand­lingar utan­för fastan.

Det emo­tio­nella pla­net
Fasta på denna nivå inne­bär att man kon­trol­le­rar många av de nega­tiva käns­lor som sju­der i det inre. Ett exem­pel på detta är ilska som är ett myc­ket destruk­tivt emo­tio­nellt till­stånd som fas­tan hjäl­per den tro­ende att tygla. Pro­fe­ten Muham­med (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) sade:

När någon av er fas­tar bör han avstå från oan­stän­diga hand­lingar och att tala i onö­dan, och om någon till­ta­lar honom oan­stän­digt eller söker dis­pyt skall han säga: ’Jag fas­tar.’11

På denna nivå måste alla nega­tiva käns­lor som möter den fas­tande und­vi­kas. Man måste avstå från opas­sande och heta dis­kus­sio­ner. Även när man har rätt är det bättre att ge upp och hålla sin emo­tio­nella fasta intakt. Likaså däm­pas nega­tiva käns­lor i form av svart­sjuka, eftersom alla fas­tande redu­ce­ras till den minsta gemen­samma näm­na­ren av avhåll­sam­het och ingen är över­läg­sen någon annan i detta avseende.

Det psy­ko­lo­giska pla­net
Denna nivå hjäl­per den fas­tande att på ett psy­kiskt plan avstyra onda tan­kar och trä­nar honom eller henne till att i viss mån över­vinna snål­het och girig­het. Pro­fe­ten (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) har sagt:

Gud har inget behov av någons hunger och törst om denne inte avhål­ler sig från att ljuga och att handla uti­från lögn under fastan.

I denna tid av ome­del­bar till­freds­stäl­lelse, när saker och ting används för att upp­fylla män­ni­skors behov och önsk­ningar näs­tan så fort de har kom­mit över dem, är för­må­gan att kunna för­dröja till­freds­stäl­lelse en vik­tig fär­dig­het. Vad som upp­står mel­lan ome­del­bar och för­dröjd till­freds­stäl­lelse är tåla­mod. Under fas­tan lär den tro­ende sig tåla­mod och för­de­larna med att ha tålamod.

Uti­från ett psy­ko­lo­giskt per­spek­tiv är det bra att vara lite avskild från det världs­liga, även om det inte är fel att njuta av ett gott och rikt liv. Det är dock vik­tigt att kunna lös­göra sig från det mate­ri­ella så att det inte blir den vik­ti­gaste delen av ens liv. Fas­tan låter en över­vinna många av de bero­en­den som har bli­vit en stor del av det moderna livet. Mat ger för många män­ni­skor tröst och glädje och att kunna skilja sig från den ger fas­tande en psy­ko­lo­gisk nytta av att veta att de har en viss kontroll.

Den and­liga nivån
För att uppnå denna nivå, den högsta och mest bety­dande grad av fasta och Guds-medvetande, gjorde pro­fe­ten Muham­med (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) för­ny­an­det av avsik­ten till ett krav inför varje fas­te­dag. Han rap­por­te­ras ha sagt:

Den som inte har avsikt att fasta före gry­nings­bö­nen kom­mer inte att ha fas­tat.10

Dag­lig för­ny­else av avsik­ten hjäl­per den tro­ende att eta­blera en and­lig grund­val av upp­rik­tig­het som är vik­tig för att en inre reningen skall upp­nås. Upp­rik­tig fasta renar och gör bot för synd, som pro­fe­ten Muham­med (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) sade:

Den som fas­tar rama­daan med en inner­lig tro och söker Guds belö­ning kom­mer att för­lå­tas för tidi­gare synder.

Han rap­por­te­ras även ha sagt:

Från en rama­daan till en annan sker för­so­ning för syn­der mel­lan dem.

Upp­rik­tig fasta tar den tro­ende när­mare Gud vari­ge­nom han eller hon får en spe­ci­ell belö­ning. Pro­fe­ten (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) har infor­me­rat om att det finns en port till Para­di­set som kal­las för rayy­aan som har reser­ve­rats för dem som fas­tar och han tillade:

När rama­daan kom­mer öpp­nas Para­di­sets por­tar.11

Fas­tan sker i första hand mel­lan den fas­tande och Gud, då ingen annan kan se om en per­son fas­tar eller ej. På grund av denna intima aspekt av fas­tan berät­tar pro­fe­ten (över honom vare Guds frid och väl­sig­nel­ser) att Gud har sagt:

Adams ätt­ling­ars hand­lingar är för dem själva utom fas­tan. Den är enbart för Mig och enbart Jag kom­mer att belöna för den.12

I kom­bi­na­tion med de tidi­gare nivå­erna påver­kas här den fas­tande på ett djup­gå­ende plan. Den åter­stäl­ler, åter­uppli­var och åter­ska­par den fas­tan­des and­lig­het och för­änd­rar radi­kalt hans eller hen­nes karak­tär. Dessa är de vär­de­fulla resul­ta­ten av ett för­höjt till­stånd av Guds-medvetande.

Den första dagen i den påföl­jande måna­den när den andra nymå­nen sik­tas firas id al-fitr. En mängd bas­föda done­ras till de fat­tiga (zakaat al-fitr) då alla har gjort sig fina och satt på sig sina bästa klä­der. De som har fas­tat sam­las för en gemen­sam bön som hålls tidigt på mor­go­nen, följt av fest och besök hos släk­tingar och vän­ner. Att fasta de båda hög­tids­da­garna id al-fitr och id al-adha är strikt förbjudet.

Det finns även andra dagar under året för fasta. Mus­li­mer upp­munt­ras att fasta sex dagar i shaw­waal, måna­den efter rama­daan; mån­da­gar och tors­da­gar; samt den nionde och tionde, eller tionde och elfte i muhar­ram, årets första månad. Den tionde dagen som kal­las ashoo­rah fas­tar också judar (yom kippur) och Gud har befallt mus­li­mer att fasta två dagar för att skilja oss från bokens folk.

Även om fasta i sig upp­munt­ras är kon­stant fast lik­som celi­bat och full­stän­dig reträtt från det världs­liga livet inte något som islam rekommenderar.

  1. Web­s­ters New Twen­ti­eth Cen­tury Dic­tio­nary of the Eng­lish Lan­gu­age, s. 665. []
  2. Saranam.com/Hindu Encyclo­pe­dia. []
  3. Dic­tio­nary of World Reli­gi­ons, s. 817. []
  4. Andra Mose­bo­ken 34:28 []
  5. Dic­tio­nary of World Reli­gi­ons, s. 425. []
  6. Mat­teus 04:02 och Lukas 4:2 []
  7. Kora­nen 2:183 []
  8. al-Nasa’i []
  9. Ibn Majah [] []
  10. Abu Dawud [] []
  11. Sahih Al-Bukhari [] [] []
  12. Sahih Mus­lim []