I stort sett uppfattas Gud i den filosofiska diskursen som att inte ta någon notis om vardagliga händelser; Han skapade världen men dömer inte Hans skapelser vid tidens ände1. Det står från början klart att filosofernas Gud inte är den Gud som uppenbarelserna i Toran, Evangeliet och Koranen beskriver.

För filosofer är Gud en opersonlig, formlös, intetsägande och abstrakt enhet. Vissa filosofer har gått så långt att de sagt att ”Gud till sist är helt okänd.2 Genom att mystifiera Gud och dölja betydelsen av Hans attribut trodde filosoferna att många tvister skulle lösas men tvärtom har deras ansträngningar enbart lett till än mer problem.

Värdet av filosofi som ett verktyg för att förstå verkligheten har ifrågasatts i den sociala såväl som den naturvetenskapliga sfären. Bertrand Russell (1872-1970), som trots att han var en försvarare av filosofi, ansåg att metafysik, en viktig gren inom filosofin, inte har någon ”form av relation till en värld av upplevelser… en tom abstraktion, från vilken inte en enda giltig slutsats kan dras i den värld vi upplever.3 I fråga om Guds attribut är filosofi inte annat än rena gissningar eller i bästa fall intellektuell tortyr. Enligt Koranen är detta ett område där gissningar är meningslösa:

De flesta av dem lyssnar bara till antaganden; men antaganden kan aldrig bli en ersättning för sanningen. Gud har full kännedom om vad de gör.4

Som professor Dewey (1858-1952) uttrycker sig är filosofi ”en disciplin vars gränser inte tydligt kan markeras5.

Vissa ateistiska filosofer har likväl utvecklat egna koncept rörande Gud. I sin provokativa Beyond the Hoax berättar matematikern och fysikern prof. Alan Sokal (1955-) om hur den moderna vetenskapliga världsbilden inte bara lett till ett förnekande av Gud utan också till en pan-spiritualism som skingrar Gud överallt6. Det kan här vara på sin plats att nämna att ett av de allvarligaste fel vi kan begå är att basera vår uppfattning om Gud på våra felbara och föränderliga tolkningar av vetenskap. Genom att göra så upphör Gud att vara en oberoende och unik verklighet. Istället blir Han en social konstruktion, en kulturell enhet som genom historien utvecklas i människans medvetande. Kort sagt blir Han enbart ett fiktivt objekt som människor finner tröst hos.

Källor:
Dr. Ash-Shehri, Abdullah S. The Only Way Out: www.islamhouse.com, 2014. Web. 7 apr 2014.
Muhammed Knut Bernström (2000), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius

Fotnoter:
  1. Armstrong, Karen (1999) A History of God, Vintage, s. 204. []
  2. Kaufman, Gordon (2001) On Thinking of God as a Serendipitous Creativity. Journal of American Academy of Religion, juni, Vol. 69, No 2, s. 413. []
  3. Russell, Bertrand (2004) Why Am I Not a Christian? And other Essays on Religion and Related Subjects. Routledge Classics, s. 52. []
  4. Koranen 10:36 []
  5. James, W. (1911) Some Problems of Philosophy, Longmans, s. 6. []
  6. Sokal, Alan (2008) Beyond the Hoax: Science, Philosophy, and Culture, Oxford University Press, s. 347. []